Välj synsätt är första delen i kunskapsserien Nå fram som hjälper oss att ha öppna samtal och hjälpa andra ta bättre beslut.

Vad jag än försöker med så lyssnar de inte på mig och vi blir bara ovänner. Vad gör jag för fel?

Känns det igen? Vi försöker ge ett svar på den frågan. För att kunna ge ett bra svar behöver vi förstå mer om hur vårt synsätt och vårt förhållande till varandra påverkar våra möjligheter att nå fram. Med ett förhållningssätt präglat av samarbete och ett positivt synsätt blir det enklare att nå fram.

De synsätt vi har är något vi själva kan påverka även om det kan vara en utmaning. För att ändra sitt synsätt så behöver vi förstå varför och i vilken riktning vi vill göra det. Detta material är tänkt att ge sådan kunskap och vara en utgångspunkt när vi väljer positiva synsätt.

Du är viktig

Börja med att reflektera över situationen du befinner dig i. Trots motgångar och besvikelser har du valt att stå kvar, trygg i dig själv. Långt ifrån att ge upp söker du fortfarande lösningar. På det sättet har du redan visat stor inre kraft. Du har kanske blivit avvisad och illa behandlad av familj och vänner när du försökt förklara. Du har nästan vänt ut och in på dig själv för att nå fram till andra och hjälpa dem ta bra beslut. (1 1:10, Reaching People, 2021)

I bland har det hela känts alldeles omöjligt och du uppslukas av en överväldigande uppgivenhet. Problemen känns förstora och du har kanske frågat dig vad du som enskild individ kan göra för skillnad?

Men du är mycket viktig. Det är med hjälp av din inre glöd och drivkraft som det hela kan vända i en ny och positiv riktning.

”En person kan göra skillnad och alla borde försöka.” John F. Kennedy, amerikansk president (1917–1963). (2, National Archives, 2019)

Samtalsdynamik

I samtal kan vi förhålla oss på olika sätt till varandra. Vi kan se det som att varje samtal har en viss dynamik. Nu förenklar vi och tar bara upp två typer, den oppositionella och den kooperativa. (3, Assmann, 2016)

I den oppositionella dynamiken argumenterar vi mot varandra utifrån olika ståndpunkter. Det är viktigt att få rätt och visa att den andre har fel. Det känns som vi är på olika sidor och spelar en verbal tennismatch mot varandra då vi försöker hitta de vinnande argumenten. Den oppositionella dynamiken kan ha en tävlingsinriktad ton eller rent av en fientlig ton. När vi är i opposition lyssnar vi inte på varandra och det blir svårt att nå fram. (1 11:49, Reaching People, 2021)

När vi förhåller oss på ett kooperativt och samarbetsinriktat sätt är vi hela tiden på samma sida. Tillsammans undersöker vi olika idéer och ser om de håller eller inte. Med en sådan dynamik blir det enklare att nå fram och uppmuntra till reflektion och kritiskt tänkande.

Samtalsinledning

Vi signalerar vårt förhållningssätt när vi inleder samtalet. Vi sätter upp scenen, så att säga. Vad vi säger, vårt tonläge och kroppsspråk, signalerar till andra vilken dynamik vi söker.

Är det den oppositionella får vi svårt att nå fram. Men väljer vi den kooperativa är det möjligt att nå den andre och få kontakt. Samtalet blir mer avslappnat och vi kan försöka hitta det som förenar. Kanske kan vi komma överens om något av det som är viktigt och sedan ta det därifrån.

Det är viktigt att det blir rätt. Skulle det bli fel så erkänn det, hejda dig, behåll lugnet och börja om på nytt.

I de kommande exemplen låter vi fiktiva samtal illustrera de två olika typerna av dynamik.

Illustrerande samtal 1

Ada möter Kal och säger: ”Varför luktar du rök? Du lovade att sluta. Vill du dö?”

Då svarar Kal: ”Jag orkar inte med dig längre. Du fattar inget!”

Detta samtal illustrerar en oppositionell och fientlig samtalsdynamik i vilken det blir svårt att nå fram.

Illustrerande samtal 2

Ada och Kal har kommit in på ett känsligt ämne och hon säger: ”Vi borde verka för fred på diplomatisk väg.”

”Lönlöst att förhandla med krigsförbrytare. Man måste sätta hårt emot hårt”, svarar Kal.

”Med hårda nypor riskerar konflikter att eskalera”, konstaterar Ada.

Här illustreras en oppositionell men mer tävlingsinriktad samtalsdynamik i vilken det också blir svårt att nå fram.

Illustrerande samtal 3

Kal och Ada har på nytt kommit in på ett känsligt ämne och han kan inte låta bli att säga: ”Håller du med dem som begår hatbrott?”

Då svarar Ada: ”Onödigt att ha förutfattade meningar om varandra, tycker jag. Vad är det som gör att vi inte kan låta människor prata fritt om det som berör dem?”

”Utsatta måste skyddas från hat och hot”, säger Kal.

”Jag håller med dig. Vi människor borde inte hata och hota varandra. Vad tänker du om riskerna när det som vi skriver till varandra övervakas och begränsas?”, undrar Ada.

”Vilka risker skulle det vara?”, frågar Kal.

”Vilken intressant fråga. Jag pratar gärna om det en stund”, säger Ada hoppfullt.

När vi kommer in i samtalet har det en fientlig dynamik. Vi ser sedan hur Ada anstränger sig att gå över till ett mer kooperativt förhållningssätt. Till slut verkar det som de kommer på samma sida och i ett öppet samtal kan undersöka frågorna tillsammans.

Synsätt

Vårt synsätt påverkar hur vi beter oss och hur andra upplever oss. Med synsätt menar vi de attityder, föreställningar och värderingar vi har. Vårt synsätt påverkar hur vi beter oss i olika situationer.

Vi förenklar och gör en grov uppdelning av olika synsätt i de positiva och de negativa. Negativa synsätt är polariserande, de delar upp oss i ”vi och dem”, och gör det svårare att nå fram. Positiva synsätt är konstruktiva, vi är på samma sida, och det blir lättare att nå fram.

Negativa synsätt

Pessimism, uppgivenhet, oförstående och otrygghet tillhör de negativa synsätten. Några exempel:

Pessimisten tänker: Det går inte att diskutera. Antingen vill de inte prata eller så repeterar de bara tomma ord. Omöjligt att förstå hur de tänker.

Den uppgivna tänker: Jag bryr mig inte vad de tycker längre. De får skylla sig själva.

Den oförstående tänker: Hur mycket fakta jag än delar fattar de ändå inte. Hur dum kan man vara?

Den otrygge tänker: De har sårat mig. Hur kan jag förhålla mig till dem nu? Jag vågar inte ifrågasätta öppet.

Positiva synsätt

Till de positiva synsätten hör optimism, nyfikenhet, förståelse och trygghet. Så här kan vi illustrera dem:

Optimisten tänker: Människor har rett ut liknande situationer förr. När jag lyssnar kommer vi varandra närmre.

Den nyfikna tänker: Jag vill förstå hur andra tänker.

Den förstående tänker: Det är mänskligt att påverkas av marknadsföring och propaganda. Vi är alla egentligen på samma sida.

Den trygge tänker: När de beter sig illa påminner jag mig om att de är påverkade av massmedia och grupptryck. När det går mindre bra lär jag mig och blir bättre.

Håll egot i schack

Har du någonsin låtit någon tala osanning utan att rätta dem? Att sätta sitt ego åt sidan kan vara en utmaning, men gör samtidigt samtalet mer effektivt. Ju hårdare någon är mot dig, desto bättre fungerar det. De som kan möta aggression med ödmjukhet signalerar en inre trygghet och en helhetssyn över situationen.

De människor som låter andra fortsätta prata utan att avbryta, är uppskattade samtalspartners. De är också eftertraktade när vänner eller familj behöver någon som lyssnar utan att döma. Personer som kan sätta sitt ego åt sidan bygger snabbt varaktiga relationer.

Att inte avbryta och döma andra är svårare än det låter. Vi har en inre röst som kommenterar och bedömer så fort någon annan pratar. Rösten är vårt ego som gärna avbryter för att framhäva våra egna tankar.

Ett sätt att lyckas med att sätt sitt ego åt sidan är att anta ett synsätt där du inleder samtal och för ett samtal enbart för att förstå hur den andra känner och tänker. (4, Dreeke, 2017)

Byt synsätt

Våra synsätt påverkar våra möjligheter att nå fram. Med den förståelsen inser vi värdet av att reflektera över om det finns något i vårt eget sätt vi kan ändra på för att bli bättre på att nå fram.

Vi är alla någonstans på skalan mellan ett negativt och ett positivt synsätt, och det kan variera med dagsformen, vem vi pratar med och vad vi pratar om. Förändringen kommer att vara större för några av oss. Även om utmaningen ibland blir stor kan det ge tröst att alla steg i rätt riktning kommer att ge resultat.

Att ändra sitt synsätt kräver motivation, vilket vi kan hitta i möjligheten i att bättre kunna etablera kontakt med andra och även i omtanken och kärleken för familj och vänner.

För att byta synsätt krävs också kunskap. Detta material kan vara en bra start. När vi övar på att nå fram blir vi bättre på det.

Förtroendekapital

Relationer bygger på förtroende. Eftersom det tar tid att bygga upp förtroende, kan vi se det som ett kapital—ett förtroendekapital. Varje relation har sitt eget mått av förtroendekapital.

När vi argumenterar och försöker övertala andra kan den vi talar med reagera negativt och därmed minskar förtroendekapitalet. Kan vi hitta det som förenar oss, på ett djupare plan, även i känsliga ämnen, kan relationen stärkas.

Det är frustrerande när andra inte lyssnar på oss, men när vi sätter vårt behov att få säga vår mening först, blir det ofta kontraproduktivt. Vi offrar förtroendekapital, utan möjlighet att nå fram.

Ibland har våra tidigare försök gått så dåligt att förtroendet är förbrukat och det har blivit mycket svårt att nå fram. I en sådan relation är det klokast att fokusera på att återuppbygga förtroendet innan vi försöker på nytt. Om du inte kan nå fram, så försök finna tröst i att det kan finnas andra i personens omgivning som har bättre möjlighet att göra det.

Se personen

Se personen du samtalar med. Vi är alla människor, var och en med sina egna tankar, känslor och upplevelser. Undvik att tala den andre till rätta när personen delar med sig av sina erfarenheter och oro, även om ni kanske har tolkat händelser olika.

En ödmjuk inställning, då vi även håller öppet för att vi kan ha fel, gör samtalet balanserat och ger en möjlighet att lära av varandra.

Ha en rimlig förväntan och tänk på att det tar tid att bearbeta ny information. Det är bra att i varje samtal nöja sig med ett steg i rätt riktning. (1 28:37, Reaching People, 2021)

När vi pratar om känsliga ämnen hjälper det att ha en positiv samtalston. Det kan vi ha genom att använda ett ordval som upplevs personligt när vi ger positiv återkoppling. Så när vi håller med varandra kan vi säga: ”Det där har ju du helt rätt i.” Men när vi känner att vi behöver kritisera en idé undviker vi att göra det på ett personligt sätt. Då kan vi föreslå: ”Kan vi inte kolla upp det där tillsammans?”

Lyssna aktivt

När vi känner starkt för något kan det bli svårt att låta bli att prata på utan att ge plats i samtalet åt den andre. Om vi i stället anstränger oss att lyssna på varandra får vi en bättre bild av våra verklighetsuppfattningar, om hur de skiljer sig åt och var de sammanfaller. Med sådan förståelse blir det enklare att nå fram.

När du ger plats i samtalet får den du pratar med en möjlighet att själv reflektera och försöka förstå situationen. Personens egen insikt är alltid bättre än ditt övertalningsförsök.

När ni väl har nått in i djupa samtal, missa inte chansen att förstå varandra helt. När du repeterar det du hört så blir det en bra möjlighet att korrigera missförstånd och den andre får lov att känna sig riktigt hörd. När du tillåter tystnad får båda en chans att tänka efter.

Du väljer samtalsämne genom att ställa frågor som leder i den riktning du önskar.

Efteråt, tänk på vad som gick bra och mindre bra. Ta vara på det som gick bra tills nästa gång.

Sammanfattning

I samtal kan vi förhålla oss på olika sätt till varandra. När vi förhåller oss på ett kooperativt sätt är vi på samma sida och kan tillsammans undersöka olika idéer. Med en sådan dynamik blir det lättare att nå fram.

Vårt synsätt påverkar hur vi beter oss och hur andra upplever oss. Med ett positivt synsätt, ser vi förbi vi-och-dom-tänkandet och kan se det som förenar oss. Då blir det enklare att nå fram.

Vi är alla någonstans på skalan mellan ett negativt och ett positivt synsätt. Det kan kännas som en stor utmaning att välja ett mer positivt synsätt. Men alla steg i rätt riktning kommer att ge resultat.

Förtroendekapital behövs för att nå fram. När vi argumenterar och försöker övertala andra riskerar vi att minska förtroendet. Om vi i stället utifrån en gemensam grund har öppna samtal där vi tillsammans söker insikt så ökar tilliten och förtroendet.

Referenser

1. Dynamics, Reaching People, 2021, https://www.youtube.com/watch?v=BhFEXnNYCHo
2. Did JFK Say It?: “One Person Can Make A Difference and Everyone Should Try”, National Archives, 2019, https://jfk.blogs.archives.gov/2019/10/28/make-a-difference-quote/
3. Self-What?—the single most important success factor, Assmann, 2016, https://www.researchgate.net/publication/308266177_Self-What-_the_single_most_important_success_factor
4. The code of trust an American counterintelligence expert’s five rules to lead and succeed, Robin Dreeke, 2017, https://archive.org/details/codeoftrustameri0000dree/

Materialet har tagits fram av Vi tillsammans i samarbete med Reaching People.