Beteende på djupet är andra delen i kunskapsserien Nå fram, som hjälper oss ha öppna samtal och hjälpa andra ta bättre beslut.

Du kanske bekymrat har funderat: Jag tycker några av mina vänner har börjat resonera så konstigt. Jag känner inte riktigt igen dem längre. Vad hände?

Med en modell av vårt sinne försöker vi förstå.

Vetskap om hur vårt sinne fungerar ger oss en bättre möjlighet att reflektera över hur vi själva och andra reagerar. Den vetskapen kan skapa en inre trygghet som det blir enklare att agera utifrån. En förståelse för andras tankar och känslor leder oss till ett mer empatiskt förhållningssätt.

Med tiden kan det hjälpa oss att utveckla ett mer ovanifrånperspektiv och kan i stunden reflektera över hur vi förhåller oss till varandra. På det sättet blir vi inte lika lätt triggade och vi triggar inte andra lika ofta. Med insikt i hur vi själva och andra fungerar blir vi bättre på att nå fram.

Mentalt isberg

En del av vårt sinne kan föreställas som ett isberg. Vi ser endast den lilla delen över ytan, det medvetna. Den verkliga storleken och kraften göms under ytan, i det undermedvetna.

Med det medvetna menar vi de tankar, känslor, idéer och minnen som vi är medvetna om i ögonblicket. Vårt undermedvetna är en reservoar av känslor, idéer och minnen som påverkar oss utan att vi är medvetna om det. Övervägande delen av vår mentala kapacitet är undermedveten. (1, Reaching People, 2021a)

Vårt undermedvetna hjälper oss ofta att ta beslut, som när magkänslan får bestämma.

Österrikaren Sigmund Freud (1856–1939) anses vara grundaren av den moderna psykoanalysen. Hans teorier har beskrivits med hjälp av isberget som en metafor. (2, Simply Psychology, 2011)

Elefanten och ryttaren

Mänskligt beslutsfattande styrs av två parallella tankeprocesser, intuitionen och den resonerande, menar psykologen och nobelpristagaren Daniel Kahneman (1934–2024). Intuitionen är snabb, automatisk och emotionell, medan den resonerande tankeprocessen är långsam, medveten och kontrollerad. (3, Kahneman, 2011)

Kahneman använder ordet intuition på ett sätt, där ordet endast avser tankeprocessen som oavbrutet och automatiskt känner igen och bedömer situationer. Vi har stor nytta av vår intuition. Den är rentav livsviktig.

Jonathan Haidt, en amerikansk socialpsykolog, föreställde sig tankeprocesserna likt en ryttare på en elefant, och ryttarens uppgift är att tjäna elefanten. Elefanten är stark och intuitiv medan ryttaren är medveten och logisk. (4, Haidt, 2012)

Elefanten, som representerar vårt intuitiva sinne, utgör en stor del av vår tankeverksamhet. Ögonblickligen och omedvetet bedöms situationer. Snabbheten och kopplingen till våra känslor leder till att vårt intuitiva sinne styr det mesta av vårt beteende.

Ryttaren representerar vårt medvetna resonerande sinne. En ström av ord och bilder som vi är fullt medvetna om. Ryttarens roll blir ofta att i efterhand rationalisera de uppkomna känslorna och bedömningarna som elefanten redan gjort.

Situationer bedöms bäst när elefantens och ryttarens tankeprocesser är i balans. Under trygga förhållanden och med en positiv inställning—elefanten lutar sig fram—får ryttaren en bra chans att vara med i tankeverksamheten. Men när situationen bedömts negativt eller rentav hotfull—elefanten viker undan—hinns inte ryttarens långsammare resonerande med, och elefanten tar överhanden. Att träna sig på att snabba upp sitt resonerande tänkande i avgörande situationer har stora fördelar.

Kemiska känslor

Kroppen använder biokemiska budbärare. Signalsubstans överför signaler mellan nervceller i hjärnan, medan hormoner frigörs i blodomloppet av körtlar och påverkar celler i hela kroppen. Samma biokemiska ämne kan fungera både som signalsubstans och hormon. (5, Butnariu and Sarac, 2019)

Vi bevakar ständigt omgivningen och gör bedömningar. Vilka hormoner som frigörs beror på hur vi bedömt situationen. Hormoner i blodet påverkar kroppens funktioner även i hjärnan och i och med det sinnestillståndet. På det sättet är känslor resultatet av en kombination av olika hormoner. Psykofarmaka påverkar våra känslor på liknande sätt.

Att en känsla kan sitta kvar en längre stund, kan förklaras med att hormoner dröjer sig kvar i blodet. Kunskapen om dessa mekanismer kan ge perspektiv på den egna upplevelsen och kanske stödja känsloregleringen.

Vippbrädet

Vårt humör påverkar balansen mellan de resonerande och intuitiva tankeprocesserna. När något oväntat sker kan balansen tippa över likt ett vippbräde. Upplever vi att situationen är hotfull kan vi snabbt ställa om och förbereda oss för kamp eller flykt. Det är en försvarsmekanism, som vi människor har. När vi upplever att vi är i fara, blockeras den resonerande delen av vårt sinne och den intuitiva delen tar över. (6 34:48, Reaching People, 2022a)

Försvarsmekanismen utlöses inte enbart av fysisk fara. Om vårt ego eller prestigekänsla utmanas eller hotas kan en liknande reaktion framkallas. Vi blir upprörda.

Vi påverkas inte bara av vår egen bedömning av situationer utan även av andras. Om någon i flocken upptäckt något farligt gör vi andra bäst i att ta det på allvar. På samma sätt känner vi instinktivt igen när andra är känslomässigt upprörda och det kan snabbt trigga oss också.

Men vi påverkar varandra även i motsatt riktning. Om du behåller lugnet i en stressfull situation får det effekt även på andra och du hjälper dem att också lugna ner sig efter en stund.

När någon blivit upprörd—vippbrädet tippat över—är det svårt att nå fram. Man har gått över i försvarsställning och är inte längre mottaglig för ny information.

90-sekundersregeln

Så hur gör vi då för att behålla lugnet när vi blir triggade? Innan vi svarar på det försöker vi förstå vad som händer i kroppen när vi blir upprörda. Vi känner lätt igen när vi blivit triggade. Pulsen och andningsfrekvensen höjs, det hettar till och vi rodnar när blodflödet ökar i armar och ben. Vi förbereder oss för kamp eller flykt.

Rent fysikaliskt släpper hjärnan ut adrenalin, ett stresshormon, när den upptäcker fara. Hormonet rusar genom din kropp. Inom 90 sekunder har adrenalinet nått ut i hela kroppen och effekten är över.

När effekten avtar kan du välja att mentalt stanna kvar i situationen och utlösa reaktionen på nytt. Men du kan även välja att försöka avbryta cykeln och hålla dig lugn. Vi har makten att välja vem och hur vi vill vara i varje ögonblick, oavsett vilka yttre omständigheter vi befinner oss i, vidhåller hjärnforskaren och stroke-överlevaren Dr Jill Bolte Taylor. (7, Taylor, 2021a)

För att avbryta cykeln håller du tillbaka impulsen att reagera. Sluta tänk på det som utlöste reaktionen. Fokusera i stället på något inre. Ta djupa andetag och låt ditt resonerande sinne få tid att hjälpa dig hantera situationen. När du ger dig själv betänketid kommer du att känna hur din inre trygghet återkommer. (8, Bolte Taylor, 2021b)

De vi pratar med fungerar på samma sätt. När du upptäcker att någon blivit upprörd så vet du, att om du väntar en liten stund får du en möjlighet att hjälpa dem att bryta cykeln och leda samtalet vidare i en mer givande riktning.

Kognitiv dissonans

Nu beskriver vi ett fenomen som kan utlösa en emotionell reaktion.

Om man försöker hålla två motstridiga idéer eller föreställningar i medvetandet samtidigt uppstår en obehagskänsla. Det kan vara något i vårt beteende, synsätt eller identitet som inte passar ihop. Fenomenet gavs namnet kognitiv dissonans av en amerikansk socialpsykolog. (9, Festinger, 1957)

Man behöver inte vara medveten om orsaken till den kognitiva dissonansen för att den ska kännas. Vanligtvis är det snarare tvärtom; man brukar omedvetet undvika tankegångar som skapar dissonans.

För att lindra obehaget av kognitiv dissonans är det vanligt att försöka bortförklara, förneka eller undvika ny information som inte passar in.

Vanliga tecken på kognitiv dissonans är skuldkänslor, beslutsångest och skam. Dissonans är ofta motiverad av sociala påtryckningar och grupptryck. (10, Festinger & Carlsmith, 1959)

Rökaren i dissonans

Många identifierar sig som någon som vill leva hälsosamt, ofta också de som röker. Samtidigt vet vi att rökning skadar hälsan. Rökaren kan uppleva dissonans när beteendet inte passar med identiteten.

För att lindra obehaget kan man bortförklara. Jag går upp i vikt om jag slutar och det är minst lika illa. Man kan förneka. Jag röker ju så lite. Och man kan undvika. Jag vill inte höra talas om några sjukdomar.

Djupare plan

Edward T. Hall beskriver, i sin bok Beyond Culture, att vi kan se vårt sinne som uppdelat i plan som relaterar till varandra. (11, Hall, 1976) Ju djupare i vårt sinne vi undersöker, desto mer grundläggande blir tankarna. Men ytterst är det bara personens beteende vi kan se.

Vi kan se det som att vårt beteende är vad vi gör. Ett plan under hittar vi vår förmåga, vanor och kunskap, som påverkar hur vi gör det vi gör.

På ett ännu djupare plan finns vårt synsätt, våra attityder, föreställningar och värderingar. Vårt synsätt avgör varför vi gör som vi gör.

Ännu djupare hittar vi vår identitet, vår självbild. Detta plan avgör hur vi ser på oss själva. Vem är jag som gör detta?

Planens förhållande

Alla planen i vårt sinne förhåller sig till varandra. De ytliga planen drivs av de underliggande. En förändring i ett ytligt plan är lättare att genomföra, men har mindre inverkan på hur vi beter oss. Vi är mindre känsliga för kritik som riktar sig mot ett ytligt plan.

De djupa planen definierar oss som individer. Påverkan av en förändring blir stor samtidigt som den tar mer tid. Vi är ofta mer känsliga för kritik som riktar sig mot ett djupare plan.

Beteende och förmåga tillhör de ytliga planen, medan synsätt och identitet tillhör de djupa. Vi nämnde tidigare att vi behöver välja synsätt och nu ser vi tydligare varför det kan vara en utmaning. När något väl är förankrat i vår självbild är det svårt att ändra på.

Våra förmågor är enklare att förändra. Det är det vi gör just nu, när vi skaffar oss kunskap om hur vi själva och andra fungerar.

Gruppidentitet

Som flockdjur är det naturligt att ingå i grupper. Utanförskap upplevs som otäckt. Samtidigt är det viktigt att ha ett hälsosamt förhållande till de grupper vi tillhör.

Om gruppen påtvingar sitt tankesätt på dig kan gruppens identitet ta över. Vi kan se det som att gruppidentiteten dominerar på ett djupare och fundamentalt plan. Socialt tryck från gruppen vi tillhör kan få oss att acceptera saker som vi annars inte skulle gå med på. (12, Psychology Wiki, 2021)

De som på ett effektivt sätt vill påverka folk riktar därför ofta sitt budskap direkt till gruppers ledare. När gruppidentitet samtidigt betonas och uppmuntras blir denna påverkansmetod extra verksam.

Orientering

Vi identifierar oss inte med en, utan med flera olika grupper. Vilken som kommer i fokus beror på det aktuella sammanhanget. Ibland identifierar vi oss kanske med gruppen oliktänkare, ibland med gruppen släktingar och ibland med gruppen naturälskare. Någon annan identifierar sig som en god medborgare, med fotbollslaget och kanske också som naturälskare.

Vi delar alltid några av våra grupper med den vi samtalar med. Vi kan leda samtalet, dess sammanhang, i en riktning där våra gruppidentiteter sammanfaller. Om vi båda identifierar oss som naturälskare kan vi utgå ifrån det i samtalet. Det är så vi kommer på samma sida. (13, Unravel, 2021)

Att komma på samma sida innebär inte att vi låtsas vara någon vi inte är. I stället handlar det om att vi väljer ett sammanhang. Att vi bestämmer oss för att hitta en gemensam grund och gemensamma intressepunkter så att vi kommer varandra närmre.

Låt inte epiteten fastna

Ibland ser de vi pratar med oss som att vi tillhör en grupp som står i opposition till deras egen grupp. Som en del av deras försvarsmekanism kan giltigheten i det vi säger ifrågasättas och avfärdas på grund av den grupp som de uppfattar att vi tillhör.

Ett sätt att bli ifrågasatt på är när nedlåtande epitet—som målar upp en karikatyrbild av oss—användas för att placera oss i ett fack på motståndarsidan. Konspirationsteoretiker är ett sådant epitet. Om vi accepterar det kan våra argument enkelt avfärdas och det blir svårt att nå fram.

Så även när vi möter opposition blir det vår uppgift att etablera idén att vi är på samma sida. Acceptera därför inte epiteten, utan be dem i stället på ett vänligt sätt förklara vad de menar när de uttrycker sig på det sättet. (14 13:30, Reaching People, 2022b)

Be dem förklara

En nedlåtande epitet riktar djup kritik mot den vi är—vår identitet. Det är provocerande, men undvik att bli triggad.

Även om vi alla känner till de här epiteten har de inte definierats på något tydligt sätt. Det blir inte lätt att förklara vad de menar när vi på ett vänligt sätt ber dem. Samtalsdynamiken ändras ofta när de försökt förklara. (14 13:30, Reaching People, 2022b)

Om någon säger. ”Du sprider desinformation!”

Då kan du svara. ”Det är möjligt. Vilken desinformation är det jag sprider?”

Någon annan kan säga. ”Du låter som en sådan där konspirationsteoretiker.”

Då kan du fråga ”Jag tänker kanske annorlunda. Vad var det jag sa som är en konspiration?”

Sjuk lydnad

Följande experiment visar hur vårt beteende beror på vilken situation vi upplever att vi befinner oss i. Charles K. Hofling arrangerade en realistisk studie 1966 i USA med sjuksköterskor som var omedvetna om att de var inblandade i ett experiment. (15, Hofling, 1966)

Forskaren frågade sjuksköterskorna om de skulle ge dubbel maximal dos av en för dem okänd och påhittad medicin, Astroten, till sina patienter. Endast 2 av 33 (6%) skulle göra det. De andra vägrade eftersom de såg livshotande risker.

I den andra delen av experimentet ringde forskaren upp nattsköterskor på ett psykiatriskt sjukhus. I sken av att vara läkare ber forskaren sköterskorna att ge dubbelt den maximala dosen av den påhittade medicinen. Hela 21 av 22 (95%) av sjuksköterskorna lydde läkarens order och var på väg att ge medicinen till sina patienter när en dold observatör hindrade dem.

Auktoritär påverkan

Alla samhällen har någon gång fått uppleva hur statsapparaten blivit maktfullkomlig och vänt sig emot befolkningen. Det verkar vara ett återkommande historiskt mönster. Med tanke på alla tragiska, historiska händelser mänskligheten har fått genomlida, är det lätt att tänka: Hur kunde befolkningen gå med på det?

Vi försöker förklara.

När vi upplever tvång ger många efter. Men när det påtvingade beteendet inte passar med vår självbild upplever vi kognitiv dissonans. För att komma undan obehag så ändrar vi undermedvetet på hur vi ser oss själva och kan rentav stödja åtgärden. (10, Festinger & Carlsmith, 1959)

Att vi fungerar så är välkänt. Att gång på gång introducera rekommendationer som gör intrång i den personliga friheten skapar kognitiv dissonans som får oss att gradvis ändra vår självbild. (16, Reaching People, 2021b)

Inofficiella medarbetare

Effekten av auktoritär påverkan kan illustreras av den stora andelen av befolkningen som aktivt deltog i det östtyska övervakningssamhället, trots att få identifierade sig med den rådande ideologin. (17, Mises Institute, 2023)

Östtyskamedias onyanserade propaganda och myndigheters intolerans för oliktänkare tärde på medborgarnas moraliska karaktär. Dubbelmoralen som började redan i skolan fanns överallt i vardagen och var något som alla i någon mån deltog i. När man väl hade lärt sig att acceptera den stora politiska lögnen tillät man sig små lögner även på andra ställen. Det skedde gradvis och omedvetet.

Det sociala trycket och upplevda tvånget var stort och många valde att gå emot egna övertygelser och delta i övervakning av vänner och bekanta. Det ledde till en inre konflikt, kognitiv dissonans, som de flesta östtyskar valde att leva med.

Omständigheterna medförde att få östtyskar hade positiva synsätt. Uppgivenheten var utbredd och det var vanligt att man antog en opportunistisk och konform självbild. Majoriteten hade lärt sig att leva med de befintliga maktstrukturerna och att använda dem till sin egen fördel.

För att mildra den kognitiva dissonansen sökte sig många till kyrkan eller till nischsammanhang utan att för den skull utmana samhällsordningen. (18, Miller, 1997)

Kognitiv dissonans, som uppkommer när man fogar sig till upplevt tvång, kan påverka personligheten hos en stor del av befolkningen. Personlighetsförändringen försvagar individualiteten och få oss att vara mindre benägna att ifrågasätta och tänka själva. (19, Institute for Government, 2010)

Sammanfattning

När vi upplever fara ställer vi snabbt om, överlevnadsinstinkten slår till och den resonerande delen av vårt sinne blockeras. När någon blivit triggad är det svårt att nå fram. Man går i försvarsställning och är inte mottaglig för ny information.

Vi påverkas av varandras humör. När någon är upprörd blir andra också lätt upprörda. På samma sätt har det en lugnande effekt på andra om man håller sig lugn. För att hålla dig lugn måste du avbryta känslocykeln genom att hålla tillbaka impulsen att reagera. Sluta tänka på den situation som utlöste reaktionen.

När vi upplever tvång är det lätt att ge efter och anpassa sig. Om det påtvingade beteendet inte stämmer överens med vår självbild, upplever vi kognitiv dissonans. För att slippa obehaget ändrar vi undermedvetet på hur vi ser på oss själva och kan till och med börjar stödja tvångsåtgärderna.

Vi identifierar oss med flera olika sociala grupper och delar alltid några av dem med den person vi talar med. Vi kan leda samtalet och dess sammanhang i en riktning där våra gruppidentiteter sammanfaller.

Det är på det sättet vi kommer på samma sida. Att komma på samma sida innebär inte att vi låtsas vara någon vi inte är. Istället handlar det om att vi väljer ett samtalssammanhang som för oss närmare varandra.

Referenser

1. Conscious and Unconscious mind, Reaching People, 2021a, https://www.youtube.com/watch?v=ARi_6efuOFA
2. Freud’s Theory of the Unconscious Mind, Simply Psychology, 2011, https://www.simplypsychology.org/unconscious-mind.html
3. Thinking, Fast and Slow, Daniel Kahneman, 2011, https://archive.org/details/thinking-fast-and-slow-daniel-kahneman/
4. The Righteous Mind: Why Good People Are Divided by Politics and Religion, Jonathan Haidt, 2012, https://archive.org/details/righteousmindwhy0000haid_e6f9
5. Biochemistry of Hormones that Influences Feelings, Monica Butnariu and Ioan Sarac, 2019, https://www.remedypublications.com/open-access/biochemistry-of-hormones-that-influences-feelings-4862.pdf
6. Overview, Reaching People, 2022a, https://www.youtube.com/watch?v=388r6Ld13Zo
7. Whole Brain Living: The Anatomy of Choice and the Four Characters That Drive Our Life, Jill Bolte Taylor, 2021a, https://www.sloww.co/whole-brain-living/
8. 90-Second Rule & Brain Huddle, Jill Bolte Taylor, 2021b, https://www.sloww.co/whole-brain-living/#whole-brain-living-huddle
9. A Theory of Cognitive Dissonance, Leon Festinger, 1957, https://archive.org/details/theoryofcognitiv00fest
10. Cognitive consequences of forced compliance, Festinger & Carlsmith, 1959, https://faculty.washington.edu/jdb/345/345%20Articles/Festinger%20&%20Carlsmith.pdf
11. Beyond Culture, Hall, 1976, https://monoskop.org/images/6/60/Hall_Edward_T_Beyond_Culture.pdf
12. Peer pressure, Psychology Wiki, 2021, https://psychology.fandom.com/wiki/Peer_pressure
13. The Importance of Orientation, Unravel, 2021, https://www.unravel.org.uk/catch-up
14. Conversational Tips for Challenging a Narrative, Reaching People, 2022b, https://www.youtube.com/watch?v=v8v0B8kuG7w
15. An experimental study of nurse-physician relations, Charles Hofling, 1966, https://www.simplypsychology.org/hofling-obedience.html
16. Summary of Mindspace Document, Reaching People, 2021b, https://www.youtube.com/watch?v=wRhXDqDqiAQ
17. How East Germany’s Stasi Perfected Mass Surveillance, Mises Institute, 2023, https://mises.org/mises-wire/how-east-germanys-stasi-perfected-mass-surveillance
18. The Stasi legacy The case of the Inoffizielle Mitarbeiter, Barbara Miller, 1997, https://theses.gla.ac.uk/2416/
19. MINDSPACE Influencing behaviour through public policy, Institute for Government, 2010, https://www.instituteforgovernment.org.uk/publications/mindspace

Materialet har tagits fram av Vi tillsammans i samarbete med Reaching People.