Den svenska skolan har historiskt uppvisat goda kunskapsresultat. Fram till början av 2000-talet utmärkte sig svenska elever särskilt inom läsförståelse och naturvetenskap, medan resultaten i matematik låg på en något lägre nivå. Under 2000-talet försämrades emellertid resultaten inom samtliga ämnesområden. Detta blev särskilt tydligt i PISA-undersökningen 2012, där svenska 15-åringar presterade under genomsnittet för OECD-länderna. Även om en viss återhämtning kunde noteras efter 2012, nåddes resultaten aldrig tillbaka till tidigare nivåer. PIRLS-undersökningen 2021 visar dessutom återigen försämrade resultat i läsförmåga hos elever i årskurs 4, vilket indikerar en fortsatt negativ utveckling (1, Utbildningsdepartementet, 2023).

Mot denna bakgrund har flera statliga utredningar genomförts för att klarlägga orsakerna till kunskapsförsämringarna. Den senaste är Läroplansutredningen (2, SOU 2025:19). Utredningen pekar på ett antal bidragande faktorer, däribland reformerna i början av 1990-talet och hur dessa har tolkats och tillämpats i skolans verksamhet. En inflytelserik tolkning som spreds då var att kunskap inte går att förmedla eller överföras från lärarna till eleverna. I och med detta fick lärarna en mer handledande roll och eleverna fick själva ta på sig ansvaret för sitt lärande.

Vidare konstaterar utredningen att flera tillägg infördes 2011 i läroplanens (Lgr 11) inledande delar, bland annat avseende digital kompetens, jämställdhet och sexualundervisning. Dessa förändringar bedöms ha lett till upprepningar, rubbad balans mellan innehållsområden och en överbelastning av läroplanens inledning. Utredningen föreslår därför att tilläggen, inklusive sexualundervisningen, tas bort. Eftersom kursplanerna i ämnen som svenska, samhällskunskap, biologi samt hem- och konsumentkunskap redan i huvudsak omfattar dessa områden, bedöms inget ytterligare innehåll behöva införas (2, SOU 2025:19). Den reviderade läroplanen, som tydligare stärker lärarrollen, väntas bli en del av de mest omfattande skolreformerna på 30 år. Under våren 2026 fattar riksdagen beslut om att den ska träda i kraft den 1 juli 2028 (3, Utbildningsdepartementet, 2026).

Parallellt har en annan statlig utredning genomförts i syfte att reformera lärarutbildningen, genom ett ökat fokus på ämneskunskaper, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. I denna föreslås att sexualundervisning, som infördes som ett obligatoriskt och självständigt examensmål 2021, tas bort. Skälet är att området redan omfattas av skolans styrdokument och värdegrund, vilka även utgör examensmål. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 (4, SOU 2024:81).

Remissvaren från många kommuner, i egenskap av skolans huvudmän, ger i huvudsak stöd åt utredningens slutsatser, men andra remissinstanser uttrycker oro inför förslagen. RFSU har riktat skarp kritik och varnar för att en nedtoning av sexualundervisningens roll skulle innebära ett historiskt tillbakasteg. Organisationen beskriver förslaget som det allvarligaste angreppet på sexualundervisningen i modern tid och menar att skolan riskerar att backa närmare 50 år i utvecklingen (5, RFSU, 2025). Kan detta tolkas som att de politiska prioriteringarna har förskjutits och att den allsidiga sexualundervisningen är på tillbakagång?

Skolverket förefaller inte se någon större sådan förskjutning, utan framhåller i stället att sexualundervisningen under lång tid har stärkts genom reformer genomförda av flera regeringar, såsom ämnesintegrering och ett tydligare rektorsansvar. Myndigheten bedömer det som möjligt att hantera konsekvenserna av läroplansutredningen genom att placera sexualundervisningen under en ny rubrik: Skolans mål (6, Skolverket, 2025). Den nuvarande regeringen har dessutom gett Skolverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att uppdatera sexualundervisningens stödmaterial, med slutredovisning planerad till den 1 mars 2027 (7, Arbetsmarknadsdepartementet, 2024). Ledde kritiken till någon verklig omprövning av sexualundervisningens omfattning och inriktning – eller är kursen i praktiken redan fastlagd?

Källor

1. En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna, Utbildningsdepartementet Dir 2023:173, 2023, https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023173
2. Kunskap för alla—nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande, Statens offentliga utredningar (SOU), 2025:19, https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/02/sou-202519/
3. Regeringen genomför de största reformerna för skolan på 30 år, Utbildningsdepartementet, 2026, https://www.regeringen.se/artiklar/2026/02/regeringen-genomfor-de-storsta-reformerna-for-skolan-pa-30-ar/
4. Ämneskunskaper och lärarskicklighet—en reformerad lärarutbildning, Statens offentliga utredningar (SOU), 2024:81, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202481/
5. Stoppa nedmonteringen av sexualundervisningen, RFSU, 2025, https://www.rfsu.se/om-rfsu/press/pressmeddelanden/2025/stoppa-nedmonteringen-av-sexualundervisningen/
6. Remiss av betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19), Skolverket, 2025, https://regeringen.se/remisser/2025/03/remiss-av-betankandet-kunskap-for-alla–nya-laroplaner-med-fokus-pa-undervisning-och-larande-sou-202519/
7. Elevernas tillgång till information om sexuella och reproduktiva rättigheter ska stärkas, Arbetsmarknadsdepartementet A2024/01235, 2024, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/elevernas-tillgang-till-information-om-sexuella-och-reproduktiva-rattigheter-ska-starkas/